Annons:
Etikettallmänt
Läst 1629 ggr
[HundochKatt]
12/19/17, 12:26 PM

Vad fick dig att börja teckna?

Ja, vad fick dig att börja teckna? Eller varför tecknar du?

Min historia började redan som barn. Då tecknade jag mycket, Nästan varje dag. Mina favoritämnen i skolan är ju lätt att räkna ut därav och givetvis var det teckning och även konst i högstadiet. 

Jag tecknade mest i blyerts, för det tyckte jag var finast på den tiden. Jag hade inte råd till riktiga pennor och papper utan ritade med skolans blyerts och billigt ritpapper. 

När jag blev äldre och fick barn så hade jag inte riktigt tiden att sätta mig ner och teckna. Någon enstaka enkel skiss tillsammans med barnen blev det ju men aldrig något seriöst tecknande. Och åren gick och min kärlek till tecknandet försvann i glömska. 

ca 30 år senare (ca 2 år sedan nu) började jag kika in här på Teckning i fokus och You tube och såg så många fina teckningar och kände att det började klia lite i min teckningshand. Jag vill också teckna!

Så jag började med att plocka fram vanlig blyertspenna och skrivarpapper och så letade jag reda på en referensbild i en tidning. Och så satte jag mig ner och började. 

Oj! Vad svårt det var till en början. Kände mig som Bambi på hal is. Men envis som jag är så fortsatte jag att teckna färdigt den där bilden. Och faktiskt så blev jag rätt så nöjd med resultatet. Jag kunde ju - fortfarande! Men visst, jag insåg ju att jag behöver träna och åter träna för att hamna där jag var som barn och utvecklas vidare. 

Jag upptäckte hur mycket jag saknat det här med att teckna, det var ju så roligt att sätta mig ner och teckna och jag blev helt uppslukad så tiden bara försvann. Tecknade jag inte på en dag så fick jag abstinens. 🤪

Sedan de där första strecken så har jag tecknat en hel del. Köpte snart "riktiga" blyertspennor, papper och sudd. Upptäckte färgpennor så jag investerade i sådana fast jag alltid haft svårt att teckna med färg. Därefter har jag investerat i akvarell, panpastel, inktense, oljefärger och ett Staffli. Staffliet använder jag till all teckning (utom akvarell) numer för det sparar på nacken. 

Att teckna för mig betyder en hel del. Det är avkopplande, jag har som sjukpensionär något att göra då jag har fått försaka andra saker som jag inte kan längre göra pga en protesterande kropp.  Och det är så givande att få se det färdiga resultatet! Börja med ett blankt papper eller duk och se motivet växa fram.

Jag hoppas att jag kan teckna även i fortsättningen trots en hand som krånglar med jämna mellanrum. Men jag får göra det bästa av situationen med de hjälpmedel jag har fått från arbetsterapeuten och vila handen mycket oftare. För nej, jag vill inte sluta med det här! 

Gammal kärlek rostar aldrig! 😎

Här är min första teckning jag gjorde när jag började igen. Helt klart så har jag utvecklats till det bättre sedan dess. 

Annons:
[KatarinePierce]
12/19/17, 4:17 PM
#1

För att hålla det kortfattat, så har jag alltid varit konstnärlig. Jag älskade manga och Leonardo Da Vinci och ville bli precis som han. Jag ritade också på billigt papper och snodde pennor från skolan 😃 men så hände något när jag blev 18,behöver inte gå in på detaljer. Och min kärlek till tecknande försvann,jag ville bara överleva. När jag blev frisk 2015 så började jag teckna manga igen.

[HundochKatt]
12/19/17, 7:26 PM
#2

Tråkigt, men kul att du är tillbaka i tecknandet igen. Ser fram emot att se dina alster.

[KatarinePierce]
12/19/17, 7:30 PM
#3

#2 har precis fått min nya skissblock. Är väldigt nöjd,funderar på att göra en recension om blocket 🙂

[HundochKatt]
12/19/17, 7:32 PM
#4

#3 Go for it!

lydisleon
12/21/17, 12:36 PM
#5

Jag har alltid tyckt om att teckna och måla, ända sedan jag var väldigt liten. Mitt självklara favoritämne i skolan var/är bild. Mina föräldrar och min familj har alltid stöttat mig och uppmuntrat mig, vilket har betytt mycket och fått mig att fortsätta. Men det var först för två-tre år sedan som jag började göra det mer "seriöst". Jag köpte bättre pennor och ritade något nästan varje dag. Sedan dess har jag fortsatt ha det som hobby, även om det gått lite upp och ner. Men jag kan säga detsamma som tidigare skrivare, att sätta sig ner pch teckna, att skapa något, är otroligt avkopplande och roligt. Har också haft lite olika "perioder" inom tecknandet. Ett tag använde jag promarkers jättemycket, sedan var det blyerts, färgpennor, akvarell, akryl… Just nu har jag nog inget särskilt som jag gör mer än något annat, jag har flera arbeten igång med olika medium.

CamillaS
12/27/17, 11:01 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#6

Som många andra så började jag teckna som väldigt liten. Mitt favoritmotiv var då att rita katter och hästar. Jag gav ofta bort teckningar till mina lärare i skolan och fick mycket beröm och uppmuntran hela tiden för att dom tyckte jag var så duktig. Så det triggade mig självklart att vilja fortsätta. Min mamma brukade köpa tecknarböcker och ritmaterial till mig så att jag kunde utvecklas i min förmåga.
Älskade bildlektionerna i skolan där ärven min bildlärare tyckte att jag hade potential att bli riktigt duktig. Jag gick i särskola men min bildlärare fixade så att jag fick MVG i bild enligt ett normalt gymnasiebetyg. Jag var väldigt stolt då kan jag säga. :)
Så ja sedan har det bara fortsatt. Jag har inte tecknat konstant hela tiden men kan väl säga att 2013 började jag teckna mer seriöst och prova på olika saker inom konsten.

Annons:
[KatarinePierce]
12/27/17, 11:16 AM
#7

#6 Så fin teckning. Är det en hamster?

CamillaS
12/27/17, 2:46 PM
#8

#7 Tack! Det är min gamla råtta som jag hade förut. :)

[KatarinePierce]
12/27/17, 2:46 PM
#9

#8 väldigt söt 😍

CamillaS
12/27/17, 3:16 PM
#10

#8 Tack så mycket! 😃

Agda
5/21/18, 4:30 AM
#11

Som barn så ritade jag en hel del, mest enkla hästar. Fick testa på färg (jag har för mig det var oljefärg) i skolan när jag var runt 10-12 år, jag tyckte det var roligt så jag köpte egna oljefärger. Jag hade dock ingen hum om hur man skulle måla i färg, och inget tålamod med torktiden. Så småningom köpte jag akrylfärger och kluddade med.

Det var inte förrän jag var 19 år som jag verkligen fick skaparsug och av någon anledning fick till ganska bra teckningar. Det började med att jag såg Titanic (för femtioelfte gången) och jag blev inspirerad av kolteckningen av Rose. Så efter att jag hade sett filmen så googlade jag fram den bilden och ritade av den. Efter det blev det porträtt i kol och sedan också blyerts, jag blev också lite bättre med akryl (d.v.s. det gick att se vad det var för motiv 😉) också prövade jag på lite andra medier.

Huxflux så tog skaparlusten slut 2012, efter tre och ett halvt år. I fjol så fick jag till en liten, enkel akvarellteckning och i oktober/november så bestämde jag mig för att jag skulle måla med akryl (och denna gång lära mig mediet) och köpte lite bättre färger och dukar. Det som riktigt väckte upp skaparlusten igen var att gå kursen kultur-och idéhistoria, där fick man gå igenom lite av konstens olika tidsepoker och analysera lite konstverk. Efter jag hade gått den kursen så tittade jag på flera tutorials på youtube och har också följt ett par med akryl. Och häromdagen blev jag klar med mitt första blyertsporträtt på sex år, så nu känner jag mig på G igen.

[HundochKatt]
5/21/18, 11:19 AM
#12

#11 Tack för att du delar med dig. Uppenbarligen kan vägen till skapandet vara lite snårig ibland. Kul att du är på G igen!

[EM_L]
1/2/19, 5:56 PM
#13

Puttar upp denna tråd!

Jag själv har ritat jättemycket gubbar och så när jag var mindre med vanliga färgpennor och hobbyvattenfärger. Och mycket i skolan. Jag har gett många teckningar till mina lärare och min Spanska lärare som var min klassföreståndare i 5.an och 6.an har fortfarande kvar ett självpoträtt av henne som jag gjorde.

Jag fann det för lite mer än 1 år sedan att det var kul och rogivande.

Då hade jag bara billiga blyertspennor från skolan och färgpennor.

Men förra året i Augusti/September tror jag… så köpte jag blyertspennor från slöjdetaljer och tecknade med dem.

I Oktober ville jag ha färg. Och då fick det bli Derwents Graphitint pencils som jag är mycket nöjd med.

I skolan innan jag skaffade mig de DW Graphitint så hade jag provat akvarell lite smått på bilden. Jag insåg att det ville jag göra. Jag ville måla med akvarellpennor.

Och nu rätt så nyss så skaffade jag mig Lyra Rembrants akvarellpennor 12 stycken.

Om det går bra med dem att måla och teckna så tänker jag skaffa mig Faber Castells Albrencht Dürer Akvarellpennor.

Att teckna/måla är jag. Jag är inte en av de duktigare. Men vill lära mig.

Jag kan utrycka hur jag känner mig genom att teckna. Utan det hade jag nog inte orkat med att vara i skolan bland kaos och störiga korkade elver som går en på nerverna.

Så det är en del av mig.

Annons:
Zav
1/4/19, 8:52 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#14

Jag har alltid ritat och tecknat.
Jag var en av tjejjerna som kladdade hästar i skolböckerna hela tiden och lade det mesta av min fritid på att sitta och rita. Mina föräldrar har berättat att jag var 6 år när jag första gången försökte rita av en tärning i perspektiv och försöka få rätt på det.. (det var ju också innan det fanns youtube som visade allt man behövde veta). Men mest var det hästar och en och annan drake.
Sen gick det lite perioder när det inte blev så mycket tecknande. 2003 i gymnasiet hade jag en dator med Paint och ritade digitalt med mus, 2004 eller 2005 fick jag photoshop och lite senare kunde jag köpa en ritplatta.
I photoshop började jag experimentera med färger och så småningom vbågade jag mig på olja..och helt plötsligt kunde jag använda färg i skapandet vilket aldrig gått särskilt bra förr. ;)
Sen blev det en torkperiod med tecknandet igen.. en lång sådan. Men det försvann aldrig helt, fast några framsteg blev det ju inte direkt.
Med internets hjälp kom inspirationen igång, tutorials och möjlighet att beställa material. Jag testade saker som polymerlera, akvarell, torrpastell, olika pennor, färgpennor, markers och det mesta jag kunde få tassarna på.
Just nu är jag fast i torrpastell; jag älskar att det inte finns någon torktid och att de går att blanda och få mjuka relativt lätt. Och förståss att man kan måla ljust på mörkt, som jag kan med digitalt och olja/akryl. Däremot är de dyra, särskilt pappret, och lite jobbigt att bilden blir så pass känslig. Den är liksom aldrig "torr" eller skyddad utan kan alltid smetas ut av oförsiktighet.
Vanliga färgpennor har sin charm de också, inte minst att de inte smetar ut så lätt. Jag funderar på att testa mina polychromos på pastelmat, har hört att de klarar att lägga ljust på mörkt då..
Men det går i perioder. Så småningom kommer jag nog in i en färgpennefas igen. :)

Bilden är från min förra pastellpenne-fas 2012. Då hade jag inte fattat hur viktigt pappret var (och hade inte haft råd med vettigt papper ändå) så den är målad på skyltkartong. Några direkt ljusa partier finns väl inte och andas man på den lär den damma av. Det var det som fick mig att tröttna på pastell den omgången. :)

Upp till toppen
Annons: