Känner mina brister
Ja, jag vet att jag har ett stort problem när jag tecknar, det blir inte alltid så likt och då bryr jag mig inte men det är inte så illa det värsta är mitt slarv. Det yttrar sig från lathet tror jag för jag ger nog inte upp utan jag tappar intresset. Eller så kräver det för mycket just då är lite trött och så hafsar jag ihop en snabb lösning på problemet i bilden efter att knappt ha försökt seriöst.
Jag kan tom strunta i det helt eller göra nödlösningar. Detta är inget som jag är stolt över, men det är så jag funkar.
Här är en bild jag tröttnat på. Armen försvann, ni förstår den var lite jobbig, blev kvar att måla vid slutet och vips så var den borta! 
(Org kan ses på inlägget "teckna av tävling2")
Jag är precis likadan..:P
Jag ser bilderpå DA t.ex. och det som smärtar mest är att jag veeeeet att jag kunnat göra lika bra - men jag är för lat. Hade det bara gällt örat, eller bara nosen, eller ''bara'' vilken del som helst så hade det blivit precis rätt. Men att foga ihop alla delarna och framförallt att lägga ner all energi på varje del..det är hart när omöjligt. Då blir det lite snabbare lösningar istället..man kan ju beskära bort halva kroppen så slipper man den.. *angel* Eller att man vet att det inte är helt likt och man ser att det beror på en viss detalj.. men orkar inte ändra eller göra det nogrannare.
Hjälper ju inte att veta att om jag lägger ifrån mig bilden lär jag aldrig fortsätta på den.. :3
Håll huvudet högt men näsan i en vänlig vinkel.
Håller med,det går alltid att smyga bort det lite…men jag blir bättre kom ihåg den tiden då jag undvek alla händer, det gör jag inte nu..faktiskt…eller inte alltid.
Det är så trist att ta upp en gammal bild, jag har tappat rtåden på den och skulle jag börja fixa såskulle jag förmodligen göa om hela bilden från början en gång till. Vilket jag absolut inte orkar!
Ja, undvika perioden.. :3 Sen insåg man att det varbaraattta tag i det..så nu undviker man bara på de bilderna som är bra och kan bli förstörda av en dålig hand..xD Eller smyger in en pose som man klarar.
Precis..lite ''jahaaa..och..varför gjorde jag denna så här..?" Eller så när man är inspirerad igen så har man ett annat motiv man vill leka med..
Håll huvudet högt men näsan i en vänlig vinkel.
Så länge det är händer och armar som "bråkar" är det ju lätt att maskera bort dem, men det kan man inte göra med näsor, hi hi.
Tecknade näsor är inget problem men jag kan ibland ha problem med målade näsor. Men det är bara att lägga undan målningen några dagar och sedan ta fram den. Jag är så förbenat envis att jag måste ha det rätt till slut.
heeh…sätt munskydd på alla figurer..eller clown-näsor :D
Håll huvudet högt men näsan i en vänlig vinkel.
# 5 - Bra lösning! Clownnäsor 


Slarv är schyst, det ger det lilla "extra" i det man gör! ;)
"Medveten slump" brukar jag kalla det och använder mig av det hela tiden :D
Sajtvärd på Utomjordiskt och medarbetare på Konstnärer!
# 7- Ja där har du absolut rätt! Kanske jag inte skulle benämna det som slarv utan istället att ens undermedvetna tar kommendot, man låter den högra hjärnhalvan ta över.
Man får inte låsa sig med att få allting perfekt utan måste tillåta sig dessa spontana inlägg i skapandet. Så innan man börjar med att ta bort och radera så ska man ta ett steg bakåt och betrakta bilden på nytt. Kanske där kom in ett litet extra, det är lilla extra som ger "magi" i bilden.
(någon som förstod mitt svammel?….)

Ja, man måste ha egen fantasi